Julen närmar sig med stormsteg. Och en del har hänt. Jag har slutat på jobbet, bytt klass i skolan, tagit paus från skolan samt avlivat världens finaste vovve den 1 november. Skolan har jag tagit paus med av skoltröttsmässiga skäl och för att satsa mer på pokern.
Tobias Billström. Skäms du inte idag? Eller är du stolt över att utvisa en 91-årig, gravt dement gammal dam till Ukraina, där inga anhöriga finns kvar? En 91-årig gammal dam som inte klarar sig själv, utan är beroende av hjälp från sina anhöriga. En 91-årig gammal dam som är så pass sjuk, att hon kanske inte ens klarar flygresan till Ukraina. Skäms du inte? Hur känns det, att vara en sån paragrafryttare att man går emot all mänsklig omsorg. Att visa tydligt att man inte värnar om dom som behöver det mest.
Jag skäms. Jag skäms å dina och Sveriges vägnar. För vissa strider måste man helt enkelt förlora. Den här är ett bra exempel på en strid du ej bör ge dig in i.
Kl 15.55 idag lyfter planet mot Ukraina. På det planet skall Ganna Chyzhevska sitta. Innan dess skall hon ta adjö av sina enda anhöriga. Sina barn, barnbarn, barnbarnsbarn. Hon kommer antagligen aldrig få träffa dessa igen. Hon kommer dö i sin ensamhet, när hon behöver som mest stöd och hjälp.
Hur kan man vara så kall att man inte kan ge denna dam rätten till att få vara i närheten av sina anhöriga på ålderns höst?
Jag blir rädd, ledsen, förfärad. Jag lider med familjen Ghyzhevska/Otto, samtidigt som jag blir glad över att dom orkar hantera denna strid och storm. Anna Otto har min fulla respekt och jag gläds över denna starka människa som orkar gå emot myndigheterna.
Jag hoppas att myndigheterna tar sitt förnuft tillfånga här under eftermiddagen nu. I annat fall så blir det en sorgens dag. Och den dagen då många svenskar kommer att skämmas. Allt för Tobias Billströms paragrafrytteris skull.
Sitter just nu och städar datorn. Är ni duktiga på att städa den? Menar filer, mappar och liknande då. Jag är relativt duktig på det.
Jag erkänner, min stora laptop är kaos, men min mini-pc är relativt städad och organiserad. Dock har jag varit dålig på att hålla efter nu på sista tiden, så nu ägnar jag den tidiga natten till att städa bort tomma mappa, döpa om musik- och filmfiler, samt radera onödiga program och spel.
Det är ganska stimulerande faktiskt. Se hur det blir mer och mer organiserat och lättöverskådligt. Det kommer vara så jäkla skönt när det är klart.
..att tro att alla ciggen är slut, springa runt i lägenheten och titta i paket för att hitta i alla fall en halva, och sen hittar man ett paket med 6 st bortglömda cigg i. ♥
Uhh, vaknade klockan 05.40 imorse i ren panik. Hörde bara ett konstigt ljud, hur min sambo typ skrek till och sedan blev det blött. Väldigt blött.
Det visade sig att min sambo måste ha viftat till i sömnen och haft ner en kaffekopp som stod på kanten på sängen. Kanten ovanför våra huvuden alltså.
Så han blev helt duschad av gammalt kaffe, jag fick en skvätt också och nu är sängen inte alls så vacker och trevlig. Och det var inte särskilt härligt heller att bli tvungen att springa upp och torka och fixa massor. Hade varit aningens lättare om det hade varit ljust ute faktiskt, men nu var det beckmörkt.
Döm av min förvåning när jag gjorde en av uppgifterna och fick 0 rätt av 16 möjliga. Snacka om att känna sig dålig då. Såg dock sen när jag tittade igenom uppgiften att det varken hade blivit rätt eller fel på 15 av dom. Det hade helt enkelt blivit streck på allt, så något fel med uppgiften blev det väl. Den enda som hade rättats fick jag fel på, vilket var orättvist då jag hade skrivit 2.2, och rätta svaret var 2,2. Rätt uträkning dvs men punkt istället för komma.
Är lite småirriterad då jag inte är klar med uppgifterna. Visserligen blev allt framskjutet och dessutom var uppgifterna klurigare än jag trodde, men ändå. Jag vet inte om jag kommer göra klart alla uppgifterna idag som tänkt. Kanske gör jag 2-3 st till och lämnar 1-2 st till imorgon. Det är ändå fredag så det vore skönt om jag fick i alla fall lite fritid. Dessutom måste jag städa.
Snart kommer min karl hem och då skall jag försöka släpa iväg honom till Ica. Vi har brutalt stort behov av att panta. Vårt hem svämmar över av flaskor och burkar. Om vi skulle få bort dom så skulle det helt plötsligt bli massor av plats över.
Ledig och underbart väder. Härligt! Förkylningen spolar dock en del av det tyvärr. Hade varit mycket trevligare att vara 100% frisk. Men jag får peppra mig med nässpray och stå ut. Det är ingenting i jämförelse med halsflussen jag hade för två veckor sedan.
Idag tänkte jag ta tag i lite restplugg. Har en del som jag måste göra och det vore så jäkla skönt att beta av det idag. Det börjar ju en ny kurs på måndag och jag tänkte dessutom försöka få en tid till att skriva restprov som jag har missat eftersom jag har varit sjuk. Förhoppningsvis så klarade jag provet igår i alla fall, så kan jag koppla bort den kursen helt och hållet. Vill inte behöva göra det provet igen..
Så, målet för dagen är att göra alla restuppgifter jag har, vilket är 5 stycken. Det låter mycket men det är inte så farligt. Det klarar jag av! För att uppnå detta tänkte jag göra enligt följande;
1. Slå på en film som jag har sett många gånger. Pluggar som bäst då.
2. Ta 10 min paus efter 20 min pluggande.
Muta mig med en chokladbit varje gång jag har klarat en uppgift. Det funkar!
Små, enkla knep som höjer prestationen 100%. Och då blir det kul att plugga!
Målet är att ha klarat alla uppgifter kl 14.00. Vi får se hur det går. :)
Jag är så jävla förbannad. Ja, ni får ursäkta språket men jag undrar verkligen vad Jönköping kommun sysslar med.
Ni har säkert läst om sexövergreppen på barn i en familj i Jönköping, i annat fal så kan ni läsa om det bl.a här och här.
Det som gör mig förbannad i det här fallet är inte hur det har kunnat ske. Jag vill tro, och hoppas, att socialtjänsten i Jönköping har gjort sitt allra bästa. Familjen har legat i utredning hos socialen i närmare 10 år, och så vitt jag förstår det har dom gjort mycket för att skydda barnen från pappan bl.a, även om mamman uppenbarligen är en fullkomlig idiot.
Nej, det som gör mig förbannad är att mamman har jobbat som timvikarie på olika dagis och förskolor inom Jönköpings län. Trots att hon uppenbarligen är en olämplig vårdnadshavare, så har kommunen ändå anställt henne längre och kortare perioder inom barnomsorgen.
Hur f-n tänkte dom då!? En kvinna som har gått särskola, inte har någon gymnasieutbildning (och därmed heller ingen högeskoleutbildning), och dessutom ligger under tillsyn hos socialtjänsten för behandlingen av sina egna barn. Hur kan hon anses vara kapabel att jobba inom barnomsorgen!?
Jag blir så jäkla förbannad. En vanlig, normalbegåvad människa som kanske har superbra hand om barn har svårt att få anställning inom barnomsorgen om högre utbildning inom förskoleområdet saknas. Trots detta så har Jönköping kommun valt att anställa denna högst olämpliga kvinna som barnskötare/förskollärare.
Dom kan inte ens se till hennes erfarenhet av barn som en merit, då det står högst klart att hon uppenbarligen inte har goda erfarenheter som är lämpliga hos en barnskötare. Inga kunskaper där som kan valideras.
Jag saknar ord för Jönköping kommuns agerande. Det är helt ofattbart så man tror inte att det är på riktigt. Men det är det. Tyvärr.
Den här kursen tar död på mig. Jag har prov på torsdag, och ligger grymt efter. Det känns inte alls bra. Det är dessutom kaos eftersom jag jobbar på onsdag vilket innebär att jag i princip måste strypa all kontakt med omvärlden under morgondagen för att lusläsa boken, göra alla resterande uppgifter och helt enkelt förvandlas till en wonder-woman som grejar det här på något maniskt vis.
Jag har ingen som helst motivation heller. Jag tycker att den här kursen är riktigt, riktigt tråkig och hade helst av allt skippat den. Tyvärr så fungerar det inte, eftersom jag måste läsa den. Man kan inte räkna med att varje kurs på ett program är kul, men den här är verkligen.. upprepande. Den påminner mycket om mina tidigare kurser, men trots det är den annorlunda. Det går inte riktigt att förklara.
Imorgon skall jag verkligen disciplinera mig. Det innefattar strikt pluggschema, stadig frukost, uppfräschning, och en promenad.
Tre månader snart. Den bästa och roligaste tiden att blogga är nu förbi. Jag grämer mig inte. Jag har haft annat för mig än att blogga.
Jag har tänkt på bloggen ibland. Som en gammal kär vän som jag borde ringa. Men ju längre tid sen det var, desto svårare blir det att ringa. Man kastas mellan saknad, ”måsten” och dåligt samvete. Nu blev det att jag gick in här av en slump.
Jag vet inte om jag har tid och ork att blogga. Jag jobbar, och på måndag börjar jag dessutom skolan igen. Mitt sommarlov är förbi. Jag kommer dessutom fortsätta på jobbet i höst också. Både plugga heltid och jobba extra, ett typiskt studentliv. Fast utan fattigdomen det oftast medför.
Då är det tveksamt om det finns någon tid över till er. Visst har jag saknat er, men frågan är om ni ger lika mycket energi som ni tar? Antagligen inte. Då hade jag nog aldrig slutat den senaste gången. För jag slutar aldrig blogga, jag är bara en periodare helt enkelt.
Men den här gången funderar jag om det ändå inte är helt förbi nu. Om jag har hittat saker att sysselsätta mig med, istället för att blogga. Bloggandet kanske egentligen bara är en nödlösning vid tristess? Vid för mycket tid över?
Jag vet inte. Jag vet bara att jag har kvar bloggen, men utan att nyttja den fullt ut. Som en kär vän man alltid kan komma tillbaka till, trots att man inte hörts på en lång, lång tid.
Senaste i Nätverket
Somliga ljus brinner aldrig ut
Gick runt i 1,5 timme och bara tänkte, nu måste jag plugga men är alldeles för trött så får